Inför en TV-tolkning måste du som tolk inse, vilka saker det finns att beakta redan i förberedelseskedet. I jämförelse med vardagstolkning skiljer sig förberedelseprocessen mycket. Både teamet och individuellt behövs effektiv förberedelse. Teamets arbetsfördelning är bra att göra så tidigt som möjligt i processen, för att var och en ska veta sin plats och roll i studion. Om tolkningen innefattar reletolkning, är det bra att inleda arbetsfördelningen med det. Diskussionen angående studioteknik med arbetsgruppen på YLE löper lätt om tolkteamet har en klar uppfattning av hur tolkningen fungerar smidigast och vad som krävs rent tekniskt för att tolkningen ska hålla en hög kvalitet.
Under presidentvalet fick vi uppdraget att tolka de tvåspråkiga valdebatterna i fösta och andra valomgången. Vi tittade på tidigare presidenttenter som tolkats till finskt teckenspråk, det var en viktig del av vår förberedelse. Vii kan se det som ett privilegium att få följa med våra finska kollegers arbete, innan vi tar itu med vår tolkning på finlandssvenskt teckenspråk. Å andra sidan är det en utmaning att vi tolkar förhållandevis få gånger i jämförelse, i just det här sammanhanget handlade det om två debatter för vår del. Våra finska kolleger bearbetar samma tema betydligt oftare. Ur tolkens synvinkel är politik som ämne brett och komplext, du måste fördjupa dina kunskaper i ämnet. Genom att tolka samma ämne mer frekvent, skulle man möjligtvis skapa rutin kring förhandsarbetet. Då tolkningarna är endast två, måste man satsa dubbelt upp.
Tolkningar till finlandssvenskt teckenspråk innebär ett terminologiarbete som är överraskande tidskrävande. Vi står ofta inför situationer där begreppen som används inte har etablerade tecken. Tolkens uppgift är att tolka allt som sägs ändå, hur ska vi då lösa dilemmat gällande tecken som inte finns? Tolken behöver tydligt hitta talarens poäng, för att under tolkningens gång kunna förstå vad talaren vill få sagt. Så länge som betydelsen och talarens poäng kommer fram klart och tydligt, blir inte bristen på enstaka tecken lika problematisk. Ibland kan vi låna tecken rakt av från till exempel finskt teckenspråk, men det är inte alltid den bästa lösningen. Inom tolkteamet används också olika teckenvarianter av samma begrepp och en viss variation får absolut synas i tolkningen. I en del fall är det ändå till fördel att göra gemensamma teckenval, för att tolkningen ska vara tydlig för en bredare publik. I det här arbetet är språkrådgivningen på Finlands Dövas Förbund guld värd. En gemensam diskussion med språkrådgivningens sakkunniga är alltid på sin plats, men är speciellt viktigt när det gäller TV-tolkningar.
Ett av de ämnen som tolkteamet bearbetade hade att göra med presidentkandidaternas och andra politikers persontecken. En del politiker har ett persontecken, men inte på långt när alla. Ska vi då använda de persontecken som vi känner till, eller ska vi behandla alla medverkande i debatten jämlikt och bokstavera alla namn? Som ett exempel kan nämnas finska teckenspråkets “kall” som används för Halla-aho. Tecknet grundar sig på finska ordet “halla”, därför fungerar det inte lika bra på finlandssvenskt teckenspråk. Efter en lång fundering kom vi fram till att inte använda persontecken i presidentvalsdebatter tolkade till finlandssvenskt teckenspråk. Men det är också så, att bokstaverandet av varje namn är en procedur som tar mycket kapacitet, tid och nöter på fingerlederna. Vi valde ändå det alternativet. Tolkningen blev således konsistent och neutral, det kändes som ett bra beslut gällande tolkning av en politisk TV-sändning.
Då vi talar om tvåspråkiga sändningar, är det ett mysterium varje gång, på vilket sätt tvåspråkigheten kommer fram i tolkningssituationen. Ibland kan det vara så att största delen av debatten förs på talad finska, men frågorna ställs på svenska. Ibland är det talade språket till största del på svenska, där en del talare fyller på med finska ord i meningen. Under debattens gång kan det dessutom dyka upp ord på engelska, italienska eller något annat språk, som talaren vill svänga sig med. En tvåspråkig sändning kan faktiskt ibland vara till och med enbart på svenska. Tolken måste alltså vara förberedd på att en “tvåspråkig sändning” kan betyda många olika saker och du kan aldrig vara helt säker på vad som händer under sändningen.
Allt det här i kombination med ett kunnigt toppenteam, gör arbetet speciellt intressant och givande. Tack för samarbetet ärade kolleger och YLE!
Författarna arbetar som teckenspråkstolkar på Evantia
