Synpunkter på översättning från ett språk till ett annat i jämförelse med skrivtolkning samt bearbetning till klarspråk och lätt språk.
Idag firar vi den Internationella översättardagen. Den har firats sen 1953 då det internationella översättarförbundet IFT grundades. Det är samtidigt helgondagen för kyrkofadern och bibelöversättaren Hieronymus (347–420 e.Kr.). Han är nämligen översättarnas skyddshelgon. Översättardagen firas världen över bland annat med vetenskapliga seminarier och andra sammankomster och festligheter för intressentgrupperna. Inom Evantia går dagen i arbetets tecken. I min blogg reflekterar jag över skillnader och likheter mellan olika arbetsuppgifter som jag själv har erfarenhet av, nämligen översättning, skrivtolkning och bearbetning av text till klarspråk och lätt språk. Många kolleger arbetar med teckenspråkstolkning och tolkning för personer med talhandikapp. De gör sig kanske egna reflektioner utgående från min text. Och det hoppas jag att ni alla, som läser de här raderna, gör!
Översättningsuppdrag har graviterat till mitt bord på nästan alla arbetsplatser. I början översatte jag i datorns normalskrivprogram med stöd från böcker och egna anteckningar. Under pandemiåren var mina uppdrag för Evantia på distans, vilket sparade restid. Jag började göra datorstödd översättning av informationstexter från olika myndigheter. Det är så kallad efterredigering där källtexten redan är preliminärt maskinöversatt. Redigeraren kontrollerar textförslagen mot parallella förslag från relevant termdatabas och översättningsminne. De sistnämnda har prioritet men eget övervägande behövs och måste användas.
Arbetet med översättning och efterredigering är interlingvalt, vilket betyder att det involverar minst två språk. Det ger för mig på köpet möjligheter att upprätthålla och utvidga de egna kunskaperna i andra språk än modersmålet.
Att kunna lämna sin text vilande ett tag innan den blir insänd till beställaren är numera en lyxvara. Jag känner att texten blir mera min egen när det inte är för bråttom. Det klassiska är att vakna på natten och då anteckna förbättringar som man önskar göra innan man lämnar in. Och därefter somna om.. Att kunna förbättra sin text stegvis och själv få konstatera effekten känns belönande.
Efterredigeringen är mycket teknologiberoende. Vid störning i översättnings-programmets funktion kommer man ingen vart. Maskinöversättningen, översättnings-minnet och termdatabasen måste alla fungera. De finns inte tillgängliga någon annanstans. Deadline på måndag är inte att rekommendera eftersom det under veckoslutet är svårt få hjälp om någonting inom programmet går i stå.
Skrivtolkning, klarspråksarbete och bearbetning till lätt språk är exempel på intralingvala metoder. Det betyder att man håller sig inom ett och samma språk. Inom skrivtolkningen ändras språkformen från talat till skrivet språk. Att bearbeta en text från expertspråk till klarspråk betyder att texten görs förståelig för allmänheten. Och lätt språk, skrivet eller talat, ska vara bearbetat från allmänspråk till en nivå som passar också personer med ett annat modersmål, en intellektuell funktionsnedsättning eller autism, en sjukdom som demens eller afasi osv. Jämfört med klarspråk bearbetar man textens eller talets ordval, innehåll och struktur till en nivå som är ännu lättare att förstå.
Tolkning är alltid här och nu. Det gäller också skrivtolkningen, min första och främst erbjudna tjänst vid Evantia. Att ändra eller rätta efter tolkningstillfället är sällan möjligt, vilket är helt jämförbart med direkttextning av TV- eller webbsändningar. En skrivtolk kan skriva in en kort rättelse direkt efter ett misstag. Men det är allt. Under natten därpå kan man däremot inte längre rädda situationen. Även om någon genial, förkortande omskrivning då kommer fram ur minnet!
Ultrasnabba mikrobeslut behövs när talhastigheten långt överskrider skrivhastigheten. Vad ska man utelämna från sin skrivtolkning? En eller ett par gånger kan man kanske avbryta talaren, om inte heller tolkparet uppfattat något som ”måste komma med”.
Klarspråksarbete gör man egentligen alltid då texten man producerar ska kunna förstås allmänt. Alla som skriver för allmänheten borde därför kunna producera klarspråk. ”Obehandlat” fackspråk är lämpligt bara från en expert till andra experter inom samma område. Det här förbises fortfarande ibland i myndigheters information till exempel på hemsidor eller i meddelanden.
Lätt språk och lätt tal är en välkommen språkversion som funnits i årtionden men som nu fått aktualitet och spridning. För det finns ett överenskommet regelverk att öva in för den som är intresserad. Men att producera lätt språk är en färdighet man behöver få lära in och öva sig i, helst med handledning och feedback.
Klarspråk och lätt språk behövs för att ge alla läsare och lyssnare möjligheter att förstå text och tal. Men naturligtvis har också personer med funktionshinder en likvärdig rätt till utveckling och inlärning för att de når sin egen potential. Språket bearbetas och anpassas ska användarna fortfarande ha chans att bygga på sin egen språkförståelse, både på egen hand eller med andras hjälp. Jag tänker på termen scaffolding från pedagogik och utvecklingspsykologi. Den betyder att man mentalt konstruerar en (byggnads-)ställning som stöd för något man vill bemästra. Läsaren eller lyssnaren ska med lagom ansträngning kunna förstå, men inte behöva ge upp. Därför gäller det att förstå sin målgrupp för att kunna träffa rätt nivå för språket vid bearbetningen.
Det praktiska arbetet med de vart och ett av de här språkliga uppdragen leder till reflektioner och övervägningar undervägs.
Motsvarar den producerade måltexten källtexten eller -talet tillräckligt väl?
Har jag själv förstått texten eller talet rätt?
Valde jag rätt ord eller uttryck ur målspråket vid översättningen?
Missförstod maskinöversättningen igen syftningen hos ett pronomen inom en mera komplicerad mening?
Vid skrivtolkning – har jag själv hört det talade rätt?
Har jag inom skrivtolkning eller överföring till lätt språk gjort riktiga val när det gäller att lämna bort något från sin text?
Är helheten fortfarande möjlig att förstå för läsaren?
När jag talar och använder lätt språk – tänker jag också på uttal, talhastighet, intonation, röststyrka och anpassar dem i rätt riktning?
För både översättning, skrivtolkning och bearbetning till klarspråk eller lätt språk är det ändå ofta läsarens eller lyssnarens upplevda nytta och nöje som står för en stor del av arbetsmotivationen. Vid skrivtolkningsuppdrag är det speciellt vanligt att direkt av brukaren få höra hur tolkningen har gjort det möjligt att delta i något evenemang, en utfärd, ett besök på museum eller utställning etc.
Hieronymus översatte hela Bibeln till latin från hebreiska och grekiska. Det var ett digert skrivarbete för hand som inklusive pauser sträckte sig över flera decennier. Men hans översättning förblev å andra sidan grundtexten för bibelöversättningar till många andra språk under nästan ett och ett halvt årtusende. Arbetsmetoderna och texternas livslängd må vara olika våra egna. Men intresset för att arbeta med språk är gemensamt. Sänd en varm tanke till beskyddaren Hieronymus och ha en riktigt trivsam översättardag!
Skribenten arbetar i Evantia med skrivtolkning, översättning och textning samt med talat och skrivet lätt språk.
Kommentarer